Julafton för ett skilsmässobarn kan vara så här...
Läsarfrågor, blondinbellas läsare har ställt frågor till henne – detta är en av frågorna som jag tänker spinna vidare på: Hej, i år blir första julen när mina föräldrar är skilda, några tips för att överleva detta?
Bella svarar: Inse att dina föräldrar är vuxna människor och klarar sig. Mina jular blev förstörda för att jag kunde höra på ena föräldern som satt ensam och saknade oss. Det gjorde att jag ville slitas i stycken…
Jag som också är skilsmässobarn skulle vilja säga såhär:
På julafton var jag halva dagen hos mamma och andra halvan hos pappa. Tiden jag skulle byta boende var bestämd. Det var inte jag som bestämde detta… Jag hade ingen påverkan, det var aldrig tal om hur jag vill fira min julafton, det var aldrig tal om hur jag ville ha det. Det var mina föräldrar som bestämde, det skulle ju vara rättvist med tiden. Både mamma och pappa skulle få lika många dagar, lika många timmar och till och med lika många minuter med mig – men hur ville jag egentligen ha det? Ingen som frågade? Och jag sa inte heller någonting, bara mina föräldrar var nöjda så var det bra.
Idag är julafton en dag jag inte tycker om, jag tycker om allt inför julen, bakning, advent, lucia och allt det där men självaste julafton kan jag vara utan. En onödig dag. En dag med så mycket tankar, en dag med så mycket ångest, en dag jag tänker hur jag hade det som barn, en dag med mycket känslor, en dag jag blir påmind om det som satt djupa sår i mig, en dag jag alltid gråter för att jag aldrig fått uppleva julafton som en bra och positiv tillställning – åtminstone inte som jag själv kan minnas. Tyvärr.
Så till alla Er föräldrar som valt att göra en skilsmässa till er vill jag säga – det är Ni som valt att gå skilda vägar, det är inte ert eller era barn som valt det. Det är inte barnen som ska få lida för att ni gått skilda vägar, det är inte barnen som ska få lida för era handlingar. Det är inte barnen som ska behöva må dåligt för att du sitter ensam på julafton. Barnen känner redan stort ansvar och stor skuld, tyng inte ner dem mer. Låt julafton vara barnens dag, en dag för barnen, inte en dag barnen ska känna ångest och oroa sig över sin förälder som kanske sitter ensam på julafton.
Även om det är så du tycker och känner så säg det aldrig öppet, aldrig inför barnen att du kommer få en tråkig jul utan barnen i år. Barn känner redan stor ångest för det, till och med ett ansvar. Ett ansvar de inte kan göra något åt. Tyng inte ner barnen. Barnen är det bästa ni har, spelar ingen roll om du är mamma eller pappa – ni älskar barnen lika mycket och det vet barnen. De behöver inte höra hur synd det är om dig som förälder. Tänk istället på hur synd det är om ert barn eller era barn, små oskyldiga individer som får lida för era handlingar. Som får fira en jul utan båda sina föräldrar. Hur tror du som förälder det känns i sitt barns hjärta? Inte speciellt bra skulle jag vilja säga. Verkligen inte.
Självklart är inte julen en ångestladdad högtid hos alla skilsmässobarn. Det finns säkert många som har en fantastisk julafton trots skilda föräldrar. Föräldrar som gör allt för sina barn, föräldrar som firar tillsammans för barnens skull – just för att det är barnens dag. Tänk på det. Låt barnen få en fantastisk jul, en jul utan ångest och oror!
Till dig, fantastiska barn som läser detta. Kom ihåg att du är värdefull och värd den bästa julen någonsin!
